Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så skriver du en bra att göra-lista

Brukar du sucka i slutet av arbetsdagen och flytta över de sista punkterna på din att göra-lista till nästa dag? Finns det rent av några punkter på dagens lista som redan flyttats framåt i flera dagar? Eller kämpar du med att komma igång med listan på morgonen och sitter långt in på natten istället? Om du känner igen dig kan det bero på att punkterna i din att göra-lista är otydligt formulerade.

Att göra-listan är ett grundläggande verktyg i de flesta studenters vardag och den är extra viktig för den som hemmajobbar utlämnad till sin egen självdisciplin. En bra att göra-lista bör bestå av små delmål som tar max en timme att göra, inte stora mål som ”skriv klart hemtentan”, ”läs i kursboken” eller ”plugga”. Mer bestämt bör varje delmål uppfylla följande fyra kriterier:

  • relevant
  • konkret
  • realistiskt
  • avbockningsbart

Plocka fram din att göra-lista för dagens plugg. Hur står den sig mot kriterierna? Kanske finns det någon punkt som kan förtydligas.

Relevant

Det första kriteriet är att delmålet ska vara relevant. När man jobbar i sitt hem eller på sin egen dator är det lätt att bli distraherad och börja göra något som förvisso är bra att få gjort men kanske inte just nu – till exempel städa eller göra världens snyggaste planering i photoshop eller läsa den där boken som stått oläst i bokhyllan i åratal. Här gäller det att vara ärlig med sig själv: vad behöver göras nu?

Konkret

Det andra kriteriet är att delmålet ska vara konkret, det vill säga att du vet precis hur det går till att genomföra det. Många skriver kanske upp att de ska läsa en viss mängd sidor, men glömmer bort att definiera vad det innebär att läsa i just det här sammanhanget. Handlar det om skumläsning där du försöker skapa dig en överblick över vad som finns i ett visst kapitel eller ska du förstå nog för att kunna diskutera innehållet på ett seminarium eller klara tillhörande övningar? Hur mycket och på vilket sätt ska du anteckna medan du läser? Ska du läsa hela texten lika noga eller finns det extra viktiga passager?

Realistiskt

Det tredje kriteriet är att delmålet ska vara realistiskt, det vill säga att det är rimligt att du med god marginal hinner det under den tiden som du har avsatt, men samtidigt att det är tillräckligt omfattande för att du ska behöva sätta igång direkt. Ett realistiskt delmål får dig att känna dig lagom motiverad. Det är också viktigt att variera sina aktiviteter och inte sitta för många timmar med samma typ av uppgift. Kanske är det inte realistiskt att läsa samma bok med bibehållen koncentration i åtta timmar?

Avbockningsbart

Slutligen ska ett bra delmål vara avbockningsbart. Det är när du drar strecket över en punkt som hjärnan får sin belöning och en knuff vidare in i nästa uppgift. Det fungerar som ett spel: du klarar en boss, känner kompetensglädje och blir motiverad att ta dig an nästa level. Det är alltså bättre att skriva ner vilka begrepp du ska kunna definiera efter ett läspass än att skriva ner vilka sidor du ska ha läst. Det är fullt möjligt att läsa 100 sidor text utan att lära sig någonting av det.

Om du har svårt att veta exakt vad som ska göras, vad som är realistiskt eller hur resultatet kommer att se ut kan en bra idé vara att istället sätta ett tidsmål: att du ska arbeta med en viss uppgift på ett visst sätt i 25 minuter och först efter det skriva ner vad som blev gjort. Det kan vara ett sätt att utvärdera och förstå hur lång tid uppgifter tar eller vad du faktiskt gör när du pluggar.